Diarienummer Fi2021/02385, Fi2021/03757 (delvis), Fi2021/04002 m.fl., Se bilaga 1 · RBID 22206 · Riksgäldskontoret · 2022 · Visa senaste version

Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Riksgäldskontoret

Departement

Finansdepartementet

Beslut

Regeringsbeslut II 4 (2021-12-22)

Diarienummer

Fi2021/02385, Fi2021/03757 (delvis), Fi2021/04002 m.fl., Se bilaga 1

Adress

Riksgäldskontoret Olof Palmes gata 17 103 74 Stockholm

Källa

statskontoret.se · PDF

Riksdagen har för budgetåret 2022 beslutat om anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden (prop. 2021/22:1 utg.omr. 2, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46, prop. 2021/22:1 utg.omr. 2, bet. 2021/22:FiU2, rskr. 2021/22:119, prop. 2021/22:1 utg.omr. 24, bet. 2021:22:NU1, rskr. 2121/22:113, prop. 2021/22:1 utg.omr. 26, bet. 2021/22:FiU4, rskr. 2021/22:121).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2022 för Riksgäldskontoret och nedan angivna anslag.

---

VERKSAMHET

Utöver de uppgifter som anges i myndighetens instruktion och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2022 gäller följande för Riksgäldskontoret.

1

Mål och återrapporteringskrav

Mål för statens internbank

Den statliga betalningsmodellen ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på effektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.Lån till och placeringar från statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.Valutaväxlingar och valutasäkringstjänster för statliga myndigheter ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets uppskattade kostnad för motsvarande tjänst på marknaden.Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.Servicen till internbankens kunder ska vara god.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa hur arbetet har bedrivits för att nå måluppfyllelse. I redovisningen ska särskilt redogöras för följande:

Ändringar i tillämpningen av principerna för räntesättning, uppnådda förbättringar i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer, större steg i utvecklingsarbetet, viktigare förslag till strukturella åtgärder och åtgärdernas effekter.

Mål för garantier och utlåningsverksamhet

Bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Genom att värdera ekonomiska risker ska myndigheten sätta avgifter och bestämma villkor samt driva in fordringar.Aktivt arbeta för att garanti- och utlåningsverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och utlåning i samverkan med övriga berörda myndigheter.

Återrapportering

Myndigheten ska övervaka riskerna i de garantier och den utlåning som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner och Europeiska unionen som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.Myndigheten ska lämna en redogörelse för garanti- och utlåningsverksamhetens samlade tillgångar och förväntade förluster. Väsentliga förändringar som påverkar verksamheten ska kommenteras. Detta återrapporteringskrav omfattar inte åtaganden riktade till den finansiella sektorn.

Mål för finansiell stabilitet och konsumentskydd

Att som resolutions- och stödmyndighet bidra till att motverka risk för allvarliga störningar i det finansiella systemet. En uppkommen kris ska hanteras på ett för samhället kostnadseffektivt sätt.Bidra till ett stärkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar respektive finansiella instrument.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa hur arbetet har bedrivits kopplat till målen och hur myndigheten har genomfört uppdraget som resolutions- och stödmyndighet. Av redovisningen ska det bl.a. framgå i vilken omfattning det löpande arbetet med att ta fram resolutionsplaner och fastställa minimikravet på nedskrivningsbara skulder har genomförts samt hur avgifterna till resolutionsreserven har fastställts.

Mål för riskhantering

Att i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Myndigheten ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Återrapportering

Myndigheten ska redovisa graden av måluppfyllelse. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Övrig återrapportering

Statliga gröna obligationer

Myndigheten ska för statliga gröna obligationer redovisa och följa upp emissionslikviden och berättigade gröna utgifter i enlighet med ramverket för statliga gröna obligationer.

Informationssäkerhet

Myndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetat med sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov, bl.a. utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ.

3

Uppdrag

1. Prognoser

Myndigheten ska redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för de avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten för 2022–2025 vid nedanstående tillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen och eventuella osäkerhetsfaktorer. Vid väsentliga prognos- avvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till utvecklingen, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes och till Regeringskansliet (Finans- departementet) senast den

– 7 februari

– 27 april

– 29 juli

– 28 oktober.

Vid prognostillfället i oktober ska även beräknad budget för avgifts- belagd verksamhet redovisas.

Myndigheten ska till Regeringskansliet (Miljödepartementet) i samband med utgiftsprognoserna senast den 7 februari och den 28 oktober även lämna en prognos för myndighetens användning av medel ur Kärnavfalls- fonden för 2022 enligt 4 § lagen (2006:647) om finansiering av kärn- tekniska restprodukter. I februari ska underlaget även innehålla en redovisning av hur medlen har använts 2021. I oktober ska underlaget även omfatta beräknat behov av ersättning för 2023 för sådana kostnader som avses i 4 § lagen om finansiering av kärntekniska restprodukter och vilka kostnader som avses, samt prognos för 2024 och 2025. Beräknade kostnader ska beskrivas.

2. Indikatorer för resultatuppföljning

Myndigheten ska lämna en uppdaterad redovisning av indikatorer avseende utfallet i statens betalningsmodell samt garanti- och utlåningsverksamheten för 2019, 2020 och 2021. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 11 mars 2022.

3. Utlåning och aktuella ramar till myndigheter m.m.

Myndigheten ska halvårsvis redovisa utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter:

låneramar (7 kap. 1 § budgetlagen [2011:203]),räntekontokrediter (7 kap. 4 §),övriga kreditramar som beslutas särskilt av riksdagen (7 kap. 6 §) uppdelat på låneramar respektive övriga krediter samtutomstatlig utlåning (6 kap. 3 §).

Redovisningarna ska lämnas senast den 31 januari och den 5 augusti 2022 till Regeringskansliet (Finansdepartementet).

4. In- och utlåning, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden

Myndigheten ska på begäran redovisa utfall och prognoser avseende myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskulds- dispositioner och räntor på statsskulden till Finansdepartementet. Myndigheten ska redovisa de viktigaste antaganden som prognoserna bygger på samt utförligt redovisa och kommentera de poster under in- och utlåning, statsskuldsdispositioner respektive räntor på statsskulden som uppvisar avvikelser jämfört med tidigare prognoser och år. Myndigheten ansvarar för bevakning och analys av dessa områden på kort och medellång sikt. Utöver prognostillfällena ska myndigheten vid behov redovisa ny information som kan ha påverkan på statens utgifter eller på förvaltningen av statsskulden. För områden där det finns särskilt hög prognososäkerhet ska myndigheten vid behov komplettera sina prognoser med scenarioanalyser.

Myndigheten ska dessutom så snart som möjligt, i särskild ordning, informera och beskriva konsekvenserna för regeringen i de fall myndigheten avser att genomföra förändringar av låneplanen för stats- skulden som bedöms få till följd att utgifterna på anslaget räntor på statsskulden överskrider tillgängliga medel för budgetåret, exklusive medgivet överskridande.

I samband med de prognoser myndigheten publicerar avseende statens lånebehov ska jämförelser göras mellan myndighetens lånebehovs- prognos och de senaste publicerade lånebehovsprognoserna från regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Skillnaderna ska, så långt det kan göras med beaktande av olikheter i metod och syfte, analyseras och redovisas.

5. Förberedande åtgärder för att kunna bli resolutionsmyndighet för centrala motparter

Myndigheten ska vidta förberedande åtgärder för att kunna bli resolutionsmyndighet för centrala motparter. I uppdraget ingår att samarbeta med Finansinspektionen om krishanteringsgruppen för Nasdaq Clearing. Samarbetet är en del av förberedelsen för det resolutionskollegium som ska inrättas enligt EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter. Myndigheten ska redovisa löpande till Regeringskansliet (Finansdepartementet) hur arbetet fortlöper.

6. Låneram AB Svensk Exportkredit

Myndigheten ska, bl.a. baserat på uppgifter från AB Svensk Exportkredit (SEK), lämna ett underlag med redovisning av hur lånen utnyttjats, hur SEK:s exportfinansiering utvecklats och hur regeringens åtgärder har påverkat SEK:s möjligheter på kreditmarknaden. I underlaget ska också bedömda risker förenade med låneramen ingå. Redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 11 mars och den 1 augusti 2022.

7. Utsläppsrätter

Myndigheten ska redovisa antalet utsläppsrätter (EUA och EUAA) som auktionerades ut under föregående år inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. De totala intäkterna från auktionering av utsläppsrätter (EUA och EUAA) ska också redovisas i både svenska kronor och euro. Uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 maj 2022.

8. Statens samlade risk i finansieringssystemet för omhändertagande av kärntekniska restprodukter

Myndigheten ska redovisa en samlad bild av finansieringssystemet för omhändertagande av kärntekniska restprodukter med en analys och bedömning av systemets balans samt statens samlade risk. Myndigheten ska inhämta information från övriga aktörer för att genomföra uppdraget. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- departementet) senast den 2 maj 2022.

9. Minskade utsläpp från tjänsteresor

Myndigheten ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Pågående uppdrag

Sammanfattning av uppdraget	Beslut om uppdraget	Rapporteringstidpunkt
Krishanteringsgrupp för centrala motparter	Fi2019/03563
Uppdrag att fortsatt ta emot nyanlända arbetssökande för praktik 2021–2023	Fi2020/04960	Redovisning till Statskontoret senast 1 april 2022, 1 april 2023, 15 februari 2024
Uppdrag att fortsatt ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik 2021–2023	A2020/02583	Redovisning till Statskontoret senast 1 april 2022, 1 april 2023, 15 februari 2024
Anvisningar för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2021–2025	Ju2020/04658 (delvis)	1 oktober 2022, 1 oktober 2023, 1 oktober 2024, 1 oktober 2025
Uppdrag att ställa ut kreditgarantier för gröna investeringar	Fi2021/02260	Årsredovisning
Uppdrag om att möjliggöra arbete hemifrån vid statliga myndigheter	Fi2021/03909

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:12

Riksgäldskontoret (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret	338 683

ap.1

Förvaltningskostnader (ram)

338 683

Disponeras av Ekonomistyrningsverket	300

ap.3

Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV (ram)

300

Villkor för anslag 1:12

ap.1 Förvaltningskostnader

Anslagsposten får användas för Riksgäldskontorets förvaltningsutgifter inklusive Riksgäldskontorets administrativa kostnader för att förvalta garantierna till Europeiska investeringsbankens garantifond och till Europeiska unionen för lån till medlemsstater.

ap.3 Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV

Anslagsposten får användas för utgifter för Ekonomistyrningsverkets uppdrag att genomföra en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

1:1

Räntor på statsskulden (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret	12 000 000

ap.1

Räntor på statsskulden (ram)

12 000 000

Villkor för anslag 1:1

ap.1 Räntor på statsskulden

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

1:3

Riksgäldskontorets provisionsutgifter (Ramanslag)

Disponeras av Riksgäldskontoret	145 200

ap.1

Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning (ram)

145 200

Villkor för anslag 1:3

ap.1 Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag/ap	Anslagskredit	Anslagsbehållning som disponeras 2022	Indrag av anslagsbelopp
1:12 Riksgäldskontoret
ap.1	10 169	3 %	0
ap.3	0	3 %	0

Belopp angivna i tkr

Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande

Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Anslag/ap	Anslagskredit	Anslagsbehållning som disponeras 2022	Indrag av anslagsbelopp
1:1 Räntor på statsskulden
ap.1	1 200 000	Inget	0
1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
ap.1	14 520	Inget	0

Belopp angivna i tkr

Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande

Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

5

Övriga villkor

5.1

Låneramar, krediter, garantier och utlåning

Låneram för verksamhetsinvesteringar	55 000
Räntekontokredit	30 000
Övriga kontokrediter
- Resolutionsreserven	100 000 000
- Stabilitetsfonden	50 000 000
- Garanti	Obegränsad
- Internationella finansiella institut	Obegränsad
- Utlåning	Obegränsad
- Insättningsgarantin	Obegränsad
- Investerarskyddet	Obegränsad
Garantier
- Stabilitetsfonden garantiram	750 000 000
- Resolutionsreserven garantiram	200 000 000
- Kreditgarantier för gröna investeringar	50 000 000
Utlåning
- AB Svensk Exportkredit	175 000 000

Belopp angivna i tkr

Villkor

Övriga kontokrediter

Riksgäldskontoret ska informera Regeringskansliet (Finans- departementet) innan kreditutrymmet under övriga kontokrediter utnyttjas och redovisa konsekvenserna för Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Resolutionsreserven

För verksamheten enligt lagen (2015:1016) om resolution gäller: Enligt 27 kap. 6 och 7 §§ får Riksgäldskontoret, i egenskap av resolutions- myndighet, i den utsträckning medlen i resolutionsreserven inte är tillräckliga för de åtgärder som anges i 1 eller 4 § samma kapitel, låna medel (i Riksgäldskontoret) för resolutionsreservens räkning. För resolutionsreserven gäller en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor.

Stabilitetsfonden

För verksamheten enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut gäller: Enligt 3 kap. 3 § får Riksgäldskontoret, i egenskap av stödmyndighet, i den utsträckning medlen i stabilitets- fonden inte är tillräckliga för de ändamål som anges i 2 § samma kapitel, låna medel (i Riksgäldskontoret). För stabilitetsfonden gäller en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor. Riksgäldskontorets förvaltningskostnader i egenskap av stödmyndighet får maximalt uppgå till 11 000 000 kronor, vilka ska tas från stabilitetsfonden.

Garanti

För garantiverksamheten enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en garantireserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit. Den obegränsade krediten omfattar inte eventuella infrianden avseende garantikapital till järnvägsinvesterings- bolaget Eurofima.

Internationella finansiella institut

För garantiverksamheten gäller en obegränsad kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella finansiella institutioner.

Utlåning

För utlåningsverksamheten enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier gäller att det ska finnas en kreditreserv (räntebärande konto) med obegränsad kredit.

Insättningsgarantin

För insättningsgarantiverksamheten gäller enligt 15 § andra stycket lagen (1995:1571) om insättningsgaranti att Riksgäldskontoret får, i egenskap av garantimyndighet, i den utsträckning behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom insättningsgarantin, låna medel (i Riksgäldskontoret). För verksamheten med insättningsgarantin gäller därmed en obegränsad kredit.

Investerarskyddet

För investerarskyddsverksamheten gäller, enligt 31 § andra stycket lagen (1999:158) om investerarskydd, att medel lånas (i Riksgäldskontoret) om behållna avgiftsmedel inte räcker till för att betala ut ersättningar inom investerarskyddet. För verksamheten med investerarskyddet gäller därmed en obegränsad kredit.

Stabilitetsfonden garantiram

För verksamheten enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut gäller: Av 1 kap. 2 § framgår att Riksgäldskontoret får använda stabilitetsfonden för att finansiera garantier till kreditinstitut och till Riksbanken för återbetalning av likviditetsstöd som Riksbanken lämnar till kreditinstitut. För stabilitetsfonden gäller en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor. Riksgäldskontorets förvaltningskostnader i egenskap av stödmyndighet får maximalt uppgå till 11 000 000 kronor, vilka ska tas från stabilitetsfonden.

Resolutionsreserven garantiram

För verksamheten enligt lagen (2015:1016) om resolution gäller: Enligt 27 kap. 1 § första stycket 1, 2 och 4 §§ framgår att Riksgäldskontoret får använda resolutionsreserven för att finansiera garantier för vissa tillgångar och förpliktelser. För resolutionsreserven gäller en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor.

Kreditgarantier för gröna investeringar

För garantiverksamheten gäller: Enligt 2 § förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för gröna investeringar får Riksgäldskontoret utfärda kreditgarantier för nya lån som företag tar upp hos kreditinstitut för att finansiera industriinvesteringar i Sverige som bidrar till att målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket nås. För kredit- garantier för gröna investeringar gäller en garantiram på högst 50 000 000 000 kronor.

AB Svensk Exportkredit

Myndigheten ska åt AB Svensk Exportkredit (SEK) tillhandahålla en låneram som, inklusive tidigare upplåning, uppgår till högst 175 miljarder kronor. Högst 13,13 miljarder kronor av låneramen får avse kommersiell exportfinansiering och högst 161,87 miljarder kronor får avse utlåning inom systemet med statsstödda exportkrediter. SEK:s avrop under låneramen ska göras med rimlig framförhållning. Lånen kan vara omsättningsbara. Villkoren för lånen ska regleras genom avtal mellan Riksgäldskontoret och SEK. För den del av låneramen som får avse lån på kommersiella villkor ska en fast ramavgift tas ut i enlighet med vad som anges i regeringens beslut från den 5 februari 2009 (Fi2009/1119). För den övriga delen av låneramen ska en avgift tas ut som täcker Riksgäldskontorets administrativa kostnader. I övrigt gäller de villkor som anges i regeringens beslut från den 5 februari 2009 (Fi2009/1119).

5.2

Utbetalningsplan

Till Riksgäldskontorets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:

Utbetalningsdatum	Belopp
2022-01-25	28 224
2022-02-25	28 224
2022-03-25	28 224
2022-04-25	28 224
2022-05-25	28 224
2022-06-25	28 224
2022-07-25	28 224
2022-08-25	28 224
2022-09-25	28 224
2022-10-25	28 224
2022-11-25	28 224
2022-12-25	28 219
Summa	338 683

Belopp angivna i tkr

Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Riksgäldskontorets disposition enligt detta regleringsbrev är:

1:12 ap.1

Förvaltningskostnader

Till Ekonomistyrningsverkets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:

Utbetalningsdatum	Belopp
2022-01-25	100
2022-02-25	100
2022-03-25	100
Summa	300

Belopp angivna i tkr

Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Ekonomistyrningsverkets disposition enligt detta regleringsbrev är:

1:12 ap.3

Utvärdering av statens skuldförvaltning - del till ESV

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet	+/- t.o.m. 2020	+/- 2021	Int. 2022	Kost. 2022	+/- 2022	Ack. +/- utgå. 2022
Garantier
Garanti- och utlåningsverksamhet, administration	10 355	6 589	18 100	20 500	-2 400	14 544
Övrig avgiftsfinansierad verksamhet
Prövning av ansökningar om tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument	0	0	325	325	0	0

Belopp angivna i tkr

Villkor

Garanti- och utlåningsverksamhet, administration

För utomstatliga garantier och lån som inte omfattas av garanti- och kreditmodellen och där garanti- eller kreditriskavgift inte tas ut ska den administrativa kostnaden betalas av garantigäldenären eller låntagaren eller det anslag som finansierar infriandet av garantin eller upplåningskostnaden för lånet.

Utgifter för administration inom området garanti- och utlåningsverksamhet som inte kan finansieras genom avgifter enligt förordningen (2011:211) om utlåning och garantier får finansieras via anslaget 1:12 ap.1 Riksgäldskontoret.

Prövning av ansökningar om tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument

Enligt 1 kap. 3 § andra stycket lagen (2015:1016) om resolution får Riksgäldskontoret ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt artikel 78a i tillsynsförordningen.

6.2

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

Verksamhet	Ink. tit.	+/- t.o.m. 2020	+/- 2021	Int. 2022	Kost. 2022	+/- 2022	Ack. +/- utgå. 2022
Avgiftsbelagd verksamhet
Insättningsgaranti och investerarskydd	2552	-21 431	-933	22 364	22 600	-236	-22 600
Garanti- och kreditverksamhet	2124	0	0	45 700	0	45 700	45 700
Summa		-21 431	-933	68 064	22 600	45 464	23 100
Avgiftsfinansierad verksamhet
Prövning och tillsyn över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor	2552	0	0	6 000	6 000	0	0

Belopp angivna i tkr

Villkor

Insättningsgaranti och investerarskydd

1. Riksgäldskontoret ska 2022 ta in avgifter enligt 12−15 §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och 29−32 §§ lagen (1999:158) om investerarskydd.

2. Riksgäldskontorets utgifter för förvaltningen 2021 (anslagsutfallet) ska täckas genom att motsvarande belopp avskiljs från inbetalda avgifter. Dessa medel ska i samband med att de inkommer till myndigheten betalas in på statens centralkonto och redovisas under inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

3. Det som därefter kvarstår av avgifterna ska placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten.

Garanti- och kreditverksamhet

I de fall räntan för lånet eller avgiften för garantin överstiger kostnaden för den förväntade förlusten och administrationskostnader ska överskottet redovisas under inkomsttitel 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet.

Prövning och tillsyn över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor

Enligt 30 § förordningen (2021:1142) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor får Riksgäldskontoret ta ut avgifter för prövning och tillsyn enligt den förordningen.

Bilaga 1 till Regeringsbeslut II 4, 2021-12-22

Diarienummerförteckning

Fi2021/02385 Fi2021/03757 (delvis) Fi2021/04002 Fi2021/04004 (delvis) Fi2021/04006